Min första yogameditation

Skönt! Jag är bara tre minuter sen – de verkar ju inte ha börjat ens. Jag sätter mig här jättelångt bak, så får jag ett eget hörn.

-Försök tänka på yogan som utan prestation, något du gör för din egen skull.

Prestation? Ha! Ser folk det här som prestation! Spinningen är prestation, det här är verkligen bara skönt. Jag vill ju vara här. Rena avkopplingen. Bra, jag klarar det här fint. Jag har rätt inställning.

-Sätt er i meditationsställning och andas in och ut. Sträck upp ryggen.

Fan. Jag kan inte sträcka upp ryggen. Hur långt ner får hon knäna egentligen? Kan man ha benen lite längre ifrån eller är det fusk? Vad snygga mina ben blir i den här ställningen, de ser ju helt smala ut. De kanske är så smala på riktigt, eller?

-Blunda och andas ut alla bekymmer och all oro. Dra in ny energi. Fokusera på dig själv, här och nu.

Oj, vad många gamla som går på det här passet. Jag måste vara klart mest vältränad här inne. Och vigast. Skönt. Det var inte bra tänkt. In i mig själv. Neeeej! Jag glömde bort psykoterapeuten i morse! Helvete! Oj, man ska nog inte svära så här mycket på yoga. Men Fan! Vad ska jag skylla på? Luskamningen? Eller att Agnes spydde? Det är ju sant. Men åh, vad jobbigt. Vad ska jag göra? Nej, jag får inte tänka på det nu. Det förstör hela yogan.

-Nu ska vi göra kobran och hunden. Gå bak med höger fot. Gå bak med vänster fot.

Höger? Vänster? Äh, nu blev det fel. Ska jag göra vänster igen då? För symmetrin i rummet? Eller blir det fel balanser i kroppen då?

-Ta dig ner med plankan, på händerna eller med armbågarna, välj det som är rätt för dig, utan prestation.

Ha, klart jag tar händerna. Jag är ju skitstark. Var det någon mer som gjorde det? Ser inte riktigt. Jag får inte titta snett, det är nog inte bra.Vem är det där? Känner jag inte igen honom? Chokladpralin i min ålder? Eller, nåja, nästan i min ålder. Han kollar hitåt! Skärpning! Spänn kroppen! Titta bort. Fy, vad pinsam jag är, jag tänker ju bara fel hela tiden. Himla snygg är han i alla fall. Undrar om han går på rehab eller nåt, jag har aldrig sett honom i gymmet.

-Nu ska vi göra solhälsningen fem varv.

Det här går ju skitbra! Jag är så himla duktig! Stark, smidig. Vad svårt det är att följa med. Men man kan inte få till allting på en gång, utan prestation sade hon ju. Andningen, in ut ut in, nej! Äh, det spelar väl inte så himla stor roll. Undrar hur perfekta rörelserna ska vara? Hur vet man när de är perfekta? Undrar när jag är redo för yoga steg 2?

-Nu ska vi gå ner i plogen. Gå bara så långt ner som ni själva tycker är skönt. Fäll bara bak om ni känner att kroppen följer med.

Ja, hur fäller man bak om kroppen inte följer med? Ha! Detta har jag kunnat i hela mitt liv – inga problem. Aj! Min nacke! Säg inte att jag har blivit för gammal för det här också!  Men lite ont får det väl göra, eller? Det här var det nog inte många som klarade här inne. Undrar om han kollar på mig nu?

Wow vad underbart det är att helt få fokusera på kroppen såhär. Man kanske borde åka till ett ashram och meditera i fyra månader, flyta iväg och bli ett med världsalltet. Men jag kan nog inte vara hemifrån fyra månader. Fyra månader? Jag kan ju ta en vecka i Thailand på nåt sånt där faste-meditationscenter. Fast de tar asmycket betalt för ingenting – yogaställningar och vatten, typ. Det kan jag ju göra hemma. Barnen kommer aldrig låta mig yoga ifred förstås. Kanske när de blir större.

Ojdå vad gör de nu? Hur kom hon dit?

- Tänk dig att du är en krigare som med dina bara fötter sliter isär mattan.

Enkel ställning. Nu känner jag mig snygg igen. Men mina fötter. Jag skäms. Jag måste verkligen beställa pedikyr. Tur att jag ligger så långt bort från de andra. Kolla, jag kommer ju skitlångt ner! Aj, varför gör det så ont? Men då har jag inte råd att klippa mig den här månaden. L blir tokig om jag tar mer på kreditkortet. Men nästa månad borde jag kunna föra över mer pengar. Fast det kanske är bättre att spara pedikyren till våren?

- Tacka nu dig själv för att du givit dig själv den här stunden, befriad från all prestation och alla krav.

Det här gick ju urlätt. Varför säger alla att yoga är så jobbigt? Eller är det bara jag som är ovanligt bra på det? Fast det är lite svårt att fokusera, jag tänkte ju på lite annat också, förstås. Men det kanske inte gör något. Fast det var nog inte så bra. Nästa gång ska jag skärpa mig.